ja visst gick det väl bra, eller det kändes åtminstone vettigt. satt i en och en halvtimme och skrev bra precis fyra sidor. ämnet var passagerna in i vuxenlivet och man fick två alternativ. vad det var är oväsentligt, ingen bryr sig ju. nu är det åtminstone överstökat och den mest skrämmande delen väntar fortfarande ... hörövningen

spelade kort under den åtminstone en och en halvtimme långa lunchrasten, började diskutera huruvida vi skulle föra statistik över antalet gånger man får ut idioten eller inte. ingen gång, och vi lade den väl säkerligen 10-20 gånger. damn!

ska slå en pling till andersson och föreslå en helkväll med mig. hon får bara inte säga nej för mina brudar har nämligen seriepremiär ikväll och jag bara måste se litegrann iallafall, och en prommis/cykeltur dit och hem kan hon bannemig inte tacka nej till, då jävlar.


you are still giving me the chills when you look at me, smiling at me, talking to me. I am still terrified of you, and you intimidates me. it is something about you that still makes my knees go weak and my heart pound a bit harder. and I am scared to death at this point