haha underbart!

det är drama i min blogg och jag njuter av det. fast kan inte förstå meningen, om vilkadetnuär tycker jag är så hemsk, skulle det inte kännas bättre att berätta det, och stå för det? för då kan man ändå må bra när man ser mig, eftersom man har "tryckt ned mig". nu är ju jag unbreakable, men det är en hemlighet.

och jag kan mycket väl förstå er som anser att jag är elak. för nå vidare snäll, det är jag fan inte. men jag mår bra av det också. sedan att tomma ord från "jätteanonyma" människor bara rinner av mig som vatten, det är också en hemlighet.


jösses, jag är så gammal, och alla andra är så unga. vart tog självrespekten vägen?